… innan jag ska vara på plats i matsalen för lunchbön. Med det här nätverket som är ungefär lika stabilt som en äggvita hinner jag tyvärr inte lägga upp någon bild.
Förmiddagen har fått oss att förstå att herr Bach var en galen människa, men tämligen genialisk. Efter en stund med hans skalor ligger man i riskzonen för käkfraktur.
Efter lunchen är det fritidsaktiviteter och uppsjungningar för ”årets gossopran”. Go, Johannes och Viktor!