Gårdagskvällens konsert med Uppsala Gossensemble blev precis som vi hoppats på något alldeles extra. Med finess och skämt blandat med klockrena sånginsatser på egna arrangemang blev kvällen något att minnas för lång tid framöver. Artisterna på scen belönades med uppskattning av samtliga, och när David P förklarade att det var dags för sista sången höjdes besvikna nej-rop från de yngre leden. De som sjunger i Uppsala Gossensemble är alltså för er som inte vet det David ”Pettson” P, David ”Eden” E, Dennis ”Dottern” A och Erik ”Viking” N. Flera av de yngre gossarna ville till och med ha autografer av de glada herrarna. Dennis bestämde sig för att endast skriva ett fåtal autografer, vilket innebär att innehavarna av dessa med största sannolikhet kommer vara stenrika om några år, då värdet av dessa rariteter skjutit i höjden i takt med att UGE blir allt mer känt landet över.
Maggan uppkallad på scenen under gårdagens konsert med UGE. Fint, inte sant?
Under konserten inträffade också en annan lustig sak. Mitt under pågående sång tappade Arvid sin tand mitt på golvet med ett dunsande, påföljande ljud. Så kan det gå.
Det är roligt att vi också börjat skapa kontakter med de andra pojkarna från de andra körerna. Detta blir naturligtvis alltmer påtagligt ju längre tid som går. Igår spelade vi till exempel volleyboll med Gotlands-pojkarna. Sannerligen trevligt. Nu tar jag och bjuder på lite bilder från igår. Blev aldrig något sent kvällsinlägg på grund av… ja. Jag var upptagen.
All makt till Carl-Henrik. Eller hur ska man annars tolka denna brutala bild?
Fler bilder kommer. Nu börjar repet!
Just nu ska vi repetera mera, förstås. Morgonen har ägnats åt repetitioner med samtliga stämmer tillsammans, men nu sjunger manskören för sig och gossarna för sig. Hoppas på en givande timme, efter det blir det lunch. Hörs!